Idag ringde de ifrån CASM för att säga att min psykolog blev tvungen att skola in sitt barn på dagis, så mötena jag sett så mycket fram emot nästa vecka är inställda. Hade ett möte på måndag och ett på onsdag, var sjukt taggad och det kändes skönt att få två på en vecka. Men nej. Visst, det är bara en vecka extra. Men eftersom att jag redan väntat så jävla länge så känna det ändå jättejobbigt. Jag vill bara känna att någonting händer någon gång! Jag är så trött med allt som har med min kropp att göra. Allt är bajs och allt är fel. Jag kan inte vänta hur länge som helst. Jag orkar inte det.